De som arbetar inom en kommun och innehar en aktuell @kommun - adress.Webbverktyget är inte avsett för externa konsulter.

Maila din @kommun-adress till insikt@origogroup.com så lägger vi upp dig som användare.

Klicka på "Beställ lösenord/ glömt lösenord" på inloggningssidan och följ instruktionerna där.

Klicka på "Konto" uppe i det högra hörnet efter att du loggat in. Där kan du ändra lösenord och samt en del standardinställningar.

Här på SKR:s hemsida.

Datainsamlingen sker genom både mejlutskick och telefonintervjuer, men exakt vilken datainsamlingsmetod som används varierar för varje enskilt ärende. Om ett ärende endast har en mejladress får respondenten ett mejl och upp till tre påminnelser. Om ett ärende endast har telefonnummer är det bara möjligt att genomföra telefonintervju. Finns det tillgång till både mejl- och telefonuppgifter görs alltid ett mejlutskick först (med en länk till enkäten). Om inget svar erhållits via mejl går ärendet vidare till telefon.

Företag utgörs av:

• Samtliga aktiebolag, filialer, banker, försäkringsbolag, europabolag, handelsbolag och kommanditbolag (även om de ägs av offentlig sektor), ekonomiska föreningar, kooperativ och enskilda firmor.
• Förskolor, skolor etc. räknas till företag om de drivs som aktiebolag eller som kooperativ.

Övriga utgörs av:

Ja, SKR erbjuder genomgång av webbverktyget via Skype (tar ca 1,5 tim). Mer information om tider för genomgång finns på SKRs resultatportal. Anmälan gör ni till fredrik.berglund@skr.se.

Svarsfrekvensen beräknas på nettourvalet, dvs. det som är kvar efter kontroll av dubbletter, felaktiga ärenden, övertäckning med mera.

I SKR:s resultatportal krävs minst 7 svar för redovisning av resultat i diagram och minst 12 svar krävs för SKRs nationella jämförelse "Öppen jämförelse företagsklimat".

För att visa effektmått och prioriteringsmatris krävs det en regressionsbas på minst 100 och en förklaringsgrad (r2) på minst 80 %

SKR kräver minst 12 svar för att kommunen ska få delta med resultat i SKR:s Öppna jämförelser Företagsklimat och i den officiella rankingen. För att ett resultat ska redovisas i webbportalen och i kommunrapporter räcker det dock med sju svar.

Det kan bero på två saker, endera så deltar inte kommunen med vissa myndighetsområden eller så har kommunen inte uppnått tillräckligt stort antal svar för att resultat ska kunna redovisas (se ovanstående fråga och svar).

För att ingå i den sammanslagna rankingen, som inkluderar samtliga sex myndighetsområden, har SKR satt som krav att det ska finnas svar inom bygglov, miljö- och hälsoskydd samt livsmedelskontroll.

Nej, inga svar tas bort från undersökningen. Är antalet svar för få så redovisas inga resultat för det enskilda myndighetsområdet, men svaren ingår i det sammanräknade NKI-resultatet och i betygen för de sex serviceområdena.

NKI-resultaten baseras endast på de tre avslutande övergripande frågorna i enkäten. Dessa tre frågor har aldrig ändrats, så i princip är NKI-resultaten helt jämförbara över tiden. Vissa år har det dock förekommit ändringar i instruktionerna kring vilka ärenden som ska ingå, vilket på marginalen kan ha påverkat jämförbarheten.

För att ställa bättre anpassade frågor och därmed öka förklaringsgraden i undersökningen har delfrågorna för de sex serviceområdena ändrats vid ett antal tillfällen och resultaten vad gäller betygsindex och effektmått är därför inte helt jämförbara över tiden. Efter år 2017 har dock förändringarna i enkäten varit få och resultaten är sedan dess i princip jämförbara.

Varje kommun bör dock vara uppmärksam på strukturella skillnader både över tid och jämfört med andra kommuner som kan förklara skillnader i NKI. Förändrade ärendevolymer mellan myndighetsområden kan i viss mån påverka kommunens totala NKI-betyg. På samma sätt kan det finnas andra volymeffekter i olika nedbrytningar av resultaten. Det gäller inte minst andelen negativa utfall vid tillståndsärenden där även ganska små volymskillnader kan få stor effekt på NKI-resultaten.

Litet antal svar i förhållande till det antal ärenden kommunen skickat in till konsulten är inte samma sak som låg svarsfrekvens.

En del ärenden som kommunerna skickar till konsulten exkluderas från undersökningen. Eftersom vi inte vill att en och samma kontaktperson i företagen ska få för många enkäter så sätts de som fått en enkät i karantän under 180 dagar – inga fler enkäter under den perioden skickas då ut till den personen. Detta gäller dock per myndighetsområde - en kontaktperson kan alltså få flera enkäter under karantänen om ärendena avser olika myndighetsområden. För större kommuner med ett stort antal ärenden inom ett eller flera områden dras också urval från bruttopopulationen.

Det finns också något som heter övertäckning. Det kan t.ex. vara ärenden där företaget gått i konkurs, flyttat eller där kontaktpersonen som angetts inte längre jobbar kvar. Dessa ärenden ingår inte heller i nettopopulationen.

Antal besvarade enkäter = nettopopulationen minus bortfall (de som ej besvarat enkäten).

Svarsfrekvensen = antalet besvarade enkäter dividerat med nettopopulationen.

NKI-resultaten baseras enbart på de tre sista övergripande NKI-frågorna. Hur respondenterna besvarat delfrågorna för respektive serviceområde kan i teorin skilja sig markant från hur man besvarat de tre NKI-frågorna. I praktiken gör de dock sällan det. Genom regressionsanalys framgår att delfrågorna i enkäten i genomsnitt korrelerar (samvarierar) med NKI-resultaten med hela 89 procent. Hur stor korrelationen är mellan betygen för respektive serviceområden och NKI-resultaten ligger också till grund för effektmåtten – ett mått som rangordnar serviceområdens prioritet för att öka NKI-resultaten – ju högre korrelation mellan serviceområdet och NKI-resultatet, desto högre effektmått.

Ett serviceområde som har ett väldigt högt effektmått kan få ett lågt betyg av respondenterna. Det serviceområdet får då ett stort genomslag på det totala NKI-resultatet, vilket kan förklara frågan ovan.

Eftersom delfrågorna för de sex serviceområdena inte förklarar NKI-resultaten till 100 procent, finns det också en viss risk att respondenterna tolkar in faktorer som inte har med servicen av det aktuella ärendet att göra när de ska besvara de tre avslutande NKI-frågorna.

Effektmåtten är främst ett mått på prioriteringsordningen – de andra serviceområdena anses som viktigare. Effektmåtten beräknas med hjälp av regressionsanalys där man mäter hur de betyg som respondenterna ger respektive serviceområde samvarierar med NKI-betygen (se också ovanstående fråga och svar). Ett lågt effektmått indikerar att betygen för detta serviceområde avviker från hur man besvarat de tre NKI-frågorna.

Ett lågt effektmått beror naturligtvis på att man anser att serviceområdet är mindre viktigt i sammanhanget. Tillgänglighet får t.ex. ett lågt effektmått inom Miljö- och hälsoskydd där stor andel av ärendena gäller uppsökande tillsyn hos företagen. Och information får ett lågt effektmått inom området Markupplåtelse där lagstiftningen kring myndighetsutövningen är förhållandevis enkel.

Men ett lågt effektmått kan också bero på att företagarna är nöjda med den nuvarande nivån på servicen. Vi kan se att en kraftig försämring av betyget inom ett serviceområde brukar leda till ett högre effektmått, dvs. om respondenterna ser en försämring inom ett serviceområde så får det en högre prioritet – och tvärtom - förbättras betyget så får området en lägre prioritet.

Resultaten i Öppen jämförelse Företagsklimat är en ögonblicksbild från undersökningen vid en viss tidpunkt. Därför är det alltid uppgiften som finns i webbportalen som är mest aktuell och den som ska användas vid jämförelser över tiden och med andra kommuner.

Det finns kommuner som kommer igång sent med undersökningen eller sent upptäcker att de inte skickat in samtliga ärenden i undersökningen till konsulten, men som ändå vill komplettera eller fullfölja undersökningen. Det här innebär att de resultat som offentliggörs i den Öppna jämförelsen inte alltid kommer att stämma med de resultat som ligger i webbportalen för en del kommuner. Något år har detta även inneburit att ett nationellt resultat för ett myndighetsområde påverkats. Det är inte helt lätt att hantera, men vi ser först och främst den här undersökningen som ett verktyg för kommunerna – att det blir korrekt för kommunen får styra hur vi gör – om det då uppstår pedagogiska problem i redovisningen på nationell nivå får komma i andra hand.

Här hittar du en PP-presentation med information till dig som arbetar med bygglovsfrågor i kommuner som deltar i Insikt.

Ja, sedan hösten 2020 finns det möjlighet i resultatportalen att se resultatet för "Upphandling" i en egen flik.

Nej, det går inte att jämföra resultatet mellan dessa två undersökningar i samma vy. Även om övergripande områden är samma så bygger de på helt olika frågor. Det går dock bra att spara diagram från båda undersökningarna till samma rapport.